såsom havet skedar vinden
det känns som om tiden är ett stiltje
en solig dag vid bryggorna
vattnet kluckar stilla mot solen
som livet på en trappa
väl däruppe ser vi ingenting
där vi bara kan andas och
hoppas andas och hoppas
det vi önskade mest
långa lyckliga år
snirkligt broderat
på ett vitt stycke tyg
problematiken i känsligheten
låt mig fälla in mina spröt
jag vill bli en vulkan
en sådan som vilar
det enkla livet
det som tar vad som krävs
det som ger vad som måste
ges
älgens alla horn taggarna
ett gevär i ett skåp
kvinnan på hispan
när den olyckliga tiden
fick gratis inträde
övertaget välkommen
det känns som om tiden är ett stiltje
som i ett fruset land
så långt ögat kan se är allting tyst
eller är det tiden som dödat
dina lyckliga sinnen