Men jag har inte slutat drömma ännu.

Jag har inte förlikat mig.

Det är när man slutar att drömma som man har blivit gammal på allvar. Att överge sina drömmar är det samma som att bjuda in ålderdom och död i sitt liv. Man har förlikat sig.

Det är drömmar som för mänskligheten framåt. Det var drömmarna som fick Columbus att segla mot horisonten, trots att folk sade åt honom att han skulle tippa över kanten. Det var drömmarna som skapade penicillinet och skickade oss till månen. Jimi Hendrix, Stephen King och Bill Gates är drömmar som slog in.
De fick ett liv.
Jag kommer aldrig att tillhöra dem som utbrister: Äntligen fyrtio! Eller: Efter femtio börjar livet. Självbedrägeri är inte min grej.
Det finns ingen tjugofemåring som längtar till sin femtioårsdag och jag har aldrig träffat någon åttioåring som har sagt att ålderdomen är att föredra framför ungdomen.

Jag träffade en gång i gammal man på nittio år som gillade att prata gamla minnen med mig. Jag jobbade med att leverera mat till pensionärer. Han hette Nils, var från Sveg och hade en gammal gitarr hängande på väggen. Nils sade till mig att han som ung drömde om att bli musiker.
- Men jag räckte inte till! Jag blev aldrig tillräckligt bra!
Han hade jobbat som skogsarbetare i hela sitt liv. Han hade drömt om att få resa jorden runt och uppträda inför publik i New York och Paris. Istället fick han tillbringa sin tid här på jorden i en dyster och kall skog i Sverige.
Det var Nils far som hade sagt åt honom att sluta upp med att drömma och istället skaffa sig ett tryggt jobb i skogen.
- Duger det åt mig så duger det fan i mig åt dig!
Hade han sagt till Nils och Nils lyssnade på honom. Fjorton år gammal så travade han ut i skogen med en såg över axeln för första gången och där blev han kvar fram till pensionen. Nils fick ett tryggt liv och skaffade sig familj och hus, precis som sin far och sin farfar.
Nu satt Nils på ett servicehus i Karlstad och ägnade sina sista år här på jorden åt att drömma om New York och Paris. Han kom aldrig dit ens på semester för lån skulle betalas och ungar skulle uppfostras.
- Jag skulle aldrig ha lyssnat på farsan!
Nils hann aldrig lära sig spela gitarr ordentligt, för hans far sade åt honom att skärpa till sig och skaffa sig ett jobb. Nils fick aldrig reda på om han hade begåvningen eller om solen värmde på våren i Paris.
Det är många av oss som aldrig får veta, för det finns alltid någon jävel någonstans som ska se till att man blir lika knäckt som dem. Nils farsa försökte knäcka honom och han lyckades.
Det fanns de som försökte knäcka Janis Joplin och Marie Curie också.
Drömmar slår oftast inte in, men jag anser att man i alla fall ska få chansen att försöka.
Jag försökte och det sket sig. Det är inte så mycket att göra åt.
Men jag försökte i alla fall. Jag har inte glömt. Jag kommer aldrig att tillhöra dem som säger till de unga människorna att de ska klippa sig, komma ned på jorden och skaffa sig ett tryggt jobb.
Åt helvete med föräldrarnas liv!
Den dagen jag sitter här och skriver att allt är bra och att det är jättekul att gå till jobbet, ja den dagen så har de fått mig också och då släcker jag ned mitt skrivande för alltid.

<

Världen är full av rörmokare, svetsare, städare och kassabiträden. Jag tror att nog att de kan undvara Dig. Så dröm på och sluta inte försöka, oavsett vad de säger till dig.
Gå inte och klipp dig!
Skit i vad farsan och morsan säger! Folk dör långsamt ute i villaområdena!
Jag vet att solen värmer i Paris under våren, det blåser en ljummen vind vid stränderna i Italien och om du försöker tillräckligt länge så kanske de till slut köper ditt manus, spelar din musik i radion eller auktionerar ut dina tavlor för stora pengar.
Om inte annat så har du kul under tiden som du försöker i alla fall. För så länge man försöker så ljuger man inte för sig själv.
Mannen som skjuter gräsklipparen framför sig och kvinnan som är gravid för tredje gången är de som lyssnade på sina föräldrar, som tyckte att det var en bra idé att skaffa sig ett tryggt jobb borta på fabriken, kontoret eller lasarettet. De gav upp sina drömmar. De får aldrig reda på om de hade vad som krävdes.
Vi kan det livet, eller hur? Vi har hört det förr.
Så skit i skolan! Gå inte tillbaka till din praktikplats och säg upp dig från ditt skitjobb borta vid lagret.
Snart så vänder det, våren kommer snart och svensk sommar är lika kort som livet och för vissa så slår drömmarna in.
Så kör hårt!
Släpp loss! Köp en sjuttiofemma, stampa gasen i botten och skicka in det där manuset som du har filat på så länge för vem vet, drömmar kan slå in.
Så levde jag en gång i tiden och jag hade oftast jävligt kul och för vissa så slutar det aldrig.
När drömmar slår in.