Jordskalv
En tärning upphör sin balans vid höjdens kant
och inleder sitt fall till ett så tragiskt djup
Ett eko besvarar att störtandet nått något så
dunkelt och blint att dess poäng
inte syns
Förståendet av gudshånet färgar vita punkter svarta
av det skrik som beundrade läppen att brista
Världen anses avslutande till inledningen
av det helvete livet precis tog över
från läppens sprickor
Ögon kan inte förbise hur minnen sugs ifrån
eller hindra eldsvådan att klösa bort synen
När gatulyktornas belysning tog avsked valde
du att evigt göra detsamma då jordens mitt
redan öppnat sig
Väcks av skälvningarna den vita bädden erbjuder hörseln
när den faller omkring i jordskorpan
Bränslet magma har nu utvecklat sig till lava
vilket snart betyder att det kommer att stelna
och att du åter befinner dig på himlakroppen
För mig föll du ner likt en stjärna
ett skimmer jag tvunget följde
Alla nya dagar jag kunnat passera skuggor
avbröts då du stod mitt i solen för mig
att det känns så långt borta
nu när jag står
inför samma sken för dig