Du är ord och jag lyssnar inte ens,
jag är så upptagen med att låtsas
du är blickar, men jag tittar förbi, tittar förbi
du är rörelse, men jag ser i stillbilder
likt en dia-projektor klickar jag vidare

om du sträcker dig så värjer jag mig
fastän jag inget hellre vill, inget hellre
men jag kan inte, därför
för då avslöjar jag mig, förstår du?
Jag avslöjar mig!

och det går inte att ta tillbaka
inte att få osagt, ogjort
smaka på o:et
därför förblir jag stilla, till synes oberörd

människor borde explodera mera
länka samman stillbilderna till en film
som vi båda kan vara med i
en verklighet utan skådespel
så som filmer inte går till
där slutet blir som slut bör bli
Att vika sig sakta likt snötyngd sly
inte likt mig
jag kan göra det för dig, göra det för dig.



© Cecilia Danell 2011