Jag springer rakt in i famnen
av kyssblöta kastvindar
Röda kinder
stegrande puls

Motståndet
ger mersmak
föder kamplust
och skänker styrka

Halvvägs stannar jag upp
viker av
in mot mörkret
där havet spottar och fräser

Vågorna sträcker sig efter mig
och jag låter mig omfamnas
av det som vredgas
med all sin styrka

Jag slänger bak huvudet
och skrattar högt
och befriat

Blodet pyser som kolsyra
i hela min kropp
och jag känner mig vild
i min galenhet
och vacker i mörkrets öppna öga

Jag vill förlösas
bli en molekyl
på det vita skummet

Jag vill osårbar kasta mig
mot klipporna
splittra upp mig
och förena mig

I den djupaste famnen
av de alla



*********************