En sista föreställning
Saknaden lägger sig som en ridå, över min lilla teaterpjäs ”Vara man, vara stark, vara oberörd” Och med ett kaxigt leende - Hej då
Och jag möter din blick en sista gång Såsom herden möter lejoninnans blick Det är nog sista gången vi ses Men det gör mig inget, är helt oberörd
Ett djupt andetag och med blundande ögon Speglar jag mig i dina stormande regnbågshinnor
Och i vredgad hastighet skjuter dina händer ut Krossar bröstben och dröm, fantasi och lögn Som jag längtat efter våldet, hoppats på det Att mitt liv spills ut av dig, för dig, av dig
Den igenkända svindeln av att kroppen tappas på blod Den euforiska yrseln när klockan slår midnatt Nyårsraketernas flykt mot stjärnlös horisont Briserar i ett överljudsbang när revbenen slås sönder
Jag är en gammal boxare och jag vet att du vet Att min näsa tål att slås till röda fjädrar i stillhet Att mina händer klarar tyngden av dina stilettklackar För jag har dansat med döden i neonskyltarnas sken
Mina ögon tar bilder i ultrarapid och min hjärna Överbearbetar varje sekvens, varje detalj, av dig För att lagra i korttids-, långtids- & föralltidminnet För jag vill aldrig glömma
Din själs speglar i leende nyans, dina skratt Våra bus, våra gräl, din sköra hand i min. Alla våra återvändsgränder, vår sista dans Dina blodiga händer som smeker tröst
Och dina röda läppar som säras och dödar livsljus Det är inte du... Men hej, du talar inför döva öron För smärta klara jag av men inte dina ord
Du är strålande vacker i vår sista akt Och jag charmigt lättsam i min ”Vara man, vara stark, vara oberörd” Medan ridån faller som i helgad andakt
Ett kaxigt leende - Hej då, Je t´aime moi non plus
Fri vers
av
Armo
Läst 547 gånger och applåderad av 28 personer Publicerad 2012-01-04 15:49
|
Nästa text
Föregående Armo
Senast publicerade
En kaffestund Väx upp En bön jag ber så En BDSM lek, inget allvarligt Dold Kärlek Ensamma Sådan du är Se alla |