Hur doftar lycka? Hur smakar det underbara?

Frågor som ingen arbetslös kan besvara.

Hur känns gemenskap och bubblande skratt?

har bara en envis ångest som leker tafatt.

Ingen bad mig komma, alla bad mig gå,

ingen ville fatta, ingen försökte förstå.

Står vid vägs ände med blicken fixerad,

söker någon som kan vara intresserad.

Tar ett försiktigt steg ut i det okända,

hoppas men det ser inte ut att vända.

Ett berg av förhoppning blev till grus,

alla tankar mynnar ut i ett evigt brus.

Känner mig likt ett paket korv i snabbköpsdisken,

bäst före har snart passerat ingen vågar risken.

Upp ska man aldrig ge ner kommer man alltid,

tror på en vår men nu är det bara en kall tid.