En tennisboll låg i gräset och kände sig övergiven.
Trots att solen sken och det var hyggligt varmt var
den inte riktigt tillfreds. När den vaknade på morgonen
var det tidigt och första ljuset

var det som fick den att slå upp ögonen och se sig
omkring. Då var det fortfarande våt dagg i gräset
och även på dess vita kropp. Den frös litet men visste
samtidigt att den skulle värmas upp

ju längre upp på himlen solen klättrade. Nu när dessa
ord skrevs var klockan redan en kvart över elva och
att tennisbollen förstod detta berodde på att en pojke
med en strut mjukglass

kom gående på parkvägen parallellt med körbanan
på Göran Turessons väg i Gladköping. Varje vardag
klockan kvart över elva på förmiddagen vid klart väder
kom det ett barn gående

just där med en strut mjukglass i vänster hand.
Tennisbollen var en smula sliten och dög inte
riktigt till att spela tennis med längre. Men det gjorde
den ingenting alls för den

hade haft ett hårt liv och behövt som ta mycket stryk
också. Den som slår och slår utan tanken på mer än
att få utlopp för överbliven energi eller hämnd, kan
bete sig just i den sporten.

En sport kan begås i vatten och kallas bröstsim samt
söka sig på att utföra deltagande i just vatten. stundom
även söka sin lycka i att tävla med annan eller mot
sig själv för mera egen lycka.