hon som alltid fanns där
för honom och honom och henne, men mest
honom och
för mig

hon bara lämnade
allt svårare utan henne

hon var inte oskyldig
ung
men jävligt fräck
jag är inte ens förvånad nu
att jag var den enda som kom

jag vet att hon ville ha
nåt storslaget
hon var ju så satans dramatisk

men du vet, jag kommer inte
sitta i gatlyktans sken om natten
och ta ett glas
till din ära

jag är en gammal dam nu
orkar liksom inte tro
på spöken

men där jag torkar mina tårar
med min skrynkliga hand
där är du
och du får komma
det vet du