Stad i snö

Under gatlyktorna står koner av vilsna satelliter
och trottoaren har lagt vita käppar i kors
för att ledsaga oss snöblinda

Det doftar frånvaro
och i fjärran mullrar något svart mot svart
Allting rör sig plötsligt helt tyst
med nya mockasiner för varje steg

Överallt syns människor med mål
Mot en hemvist någon annan stans i samma vinter
Det har vi alla gemensamt:
en plats där vi är ensamma

Jag ställer mig helt stilla
och låter flingor och människor passera

Det är som i ett akvarium
Mitt synfält begränsas av väggar
av miljarder upplysta stjärnor
av hundratals försvinnande själar

och på mina axlar växer vita vingar

Jag ser deras skugga
på den flimrande duken
framför mig