Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
"å jag undrar hur ska det bli med mitt liv, å hå jag undrar hur ska det bli med mitt liv!" Roffe Wikström. Ja. Ja, jag vet att nedom äro blogg och inte dikt, men blir kvar på poeter.se av rent depressiva orsaker och s.k privata skäl.


Det negativa rinner som vatten, det positiva får värkas fram



Jag tänker på döden. Det kan få mig att upphöra utan förvåning, avgå i lättnad. Jag vaknar med mun full av byggdamm, kaffet smakar cement, hela badrummet är urrivet, kvar ligger naket bergrum. Men på det viset får jag ju kontakt med min inre bulgar, staresten i mig, kvarlevan, och naglarna är ju kvar. Jag har påbörjat ett nytt liv: arbetar som dagisfröken, tål inte alls de minsta barnens lönnliga smittor, ligger snorig kvar all ledig tid, blir stum i ryggen av att gå till hälften böjd, ty man kan ju inte krypa hela tiden. Och inte vill jag alltid ligga ner. Men jag blir samtidigt helt säkert mjukare i kanten av all fryntlighet och av alla överraskande utfall av genuin filantropi - mer av en riktig karl, mer av plasticitet och impro; mindre av aspergerstyv gammelpojke, mindre av potentiell mördare. Jag tänker på döden, ögonen rinner.

Sedan jag började jobba kontorstid får jag aldrig mer sitta ner på tunnelbanan: jag känner mig personligen kränkt, av att famla efter en stång att hålla fast, av att inte få plats att böja mig ner för att ta fram en bok, av att inte kunna hålla armen ifrån mig och lugnt läsa - vem ska jag stämma? Hur stämmer man? Var finns blanketterna? I Hongkong? Vem bestämmer? Men jag tröstar mig med att jag, till skillnad mot de flesta av mina medresenärer, i jämförelse ter mig lika okorrumperad som en napoletansk maffiautredare. Det verkar knas med de där borta, sju millimetrar från mina håriga fingrar och sneda tänder, allihopa som bedövade: valium i moderatsjälar?

Jag vet att det finns något annat: jag vet minus 33, jag vet norrsken; jag vet hur det känns att färdas i en bana - under snön - som jag gjort själv; jag vet att pappa brukade skotta fram vår dörr så jag kunde gå till skolan, även om jag där inte lärde mig någonting viktigt; jag har suttit bland stillsamma vuxna i en bil och väntat på tusentals renar; jag har ätit blodplättar med blåbärssylt i Skaulo; jag har råkat titta in i moffas ögon; jag har hela min barndom lyssnat till ett språk jag inte förstått; jag har tittat på min morbrors bortgående rygg en hel dag; jag har undrat över varför jag inte fick gå in till min farbror, trivdes ändå ganska bra i bilen, satt och ritade på rutorna; jag vet att skogen fjället myren är en kyrka, jag vet mitt värde. Men jag vet inte om jag vill bli glad och hoppfull, ty då kanske jag blir folkpartist eller socialdemokrat och börjar vandra kring på gatan med stavar eller pannband. Jag vill inte bli till löje, vill inte ingå i skrattarnas fest, eller vara ett fnissande flin, men gärna en narr. Ja, gärna en narr.




Fri vers av Per Teofilusson
Läst 604 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2012-02-11 10:18



Bookmark and Share


    Teddy
En längre tid har jag längtat norr. Väldigt märkligt då jag aldrig varit i närheten ens. Hade jag inte ansvar för någon annan än mig själv skulle jag ta mitt och fara. Ja. Det var norr det.

Det känns som att du ursäktar denna, enligt mig, utsökta text. Gör inte det. Du, dina ord, dina tankar är mer intressant än en påhittad värld utanför.

Det känns svepande odramatiskt men med det där (med risk för att låta som en lill-babs) lilla extra. Gott.
2012-02-15

    ej medlem längre
Intressant distinktion den där i ingressen om att texten är en blogg snarare än dikt. Men var går gränsen och varför skulle det vara finare med dikt? Att dikta betyder ju att hitta på saker. Inte fan finns det en bra författare som har hittat på något som han inte har sett, hört,känt,läst eller på annat sätt med sina sinnen upplevt i det verkliga livet. Annat är nys. Och se på Knausgaard, Lundell m fl som skriver sina liv men kallar det för roman. Vad fan blir detta dåför en kategori? Upplevd dikt? Själv läser jag numera nästan enbart biografier, t ex GW.s senaste. Fiction dvs dikt på prosa är mig helt främmande. Bra blogg är däremot ok, men vart går gränsen till den offentliga dagboken a la Norén eller de gammeldags kåserierna?

(Lyriken som uttryck för det metafysiska, tror jag står över denna diskussion.)
2012-02-15

  Annie b'larsson VIP
Tycker om det här. Du skriver om dina dagar, om minnen och människor; om livet. Även när tillvaron är motig, måste det kännas gott få det hela på pränt.
Önskar jag kunde komma loss så. Jag får hoppas på någon slags vårflod, för egen del.
Tack för att du delar med dig av ditt.
2012-02-12

  Minkki VIP
fritt fram att hänga kvar på poeter.se - kan vara idé att ange Prosa i stället för Fri vers ? Här finns ju rum för en mängd olika genrer...
obevandrad som jag är i den svenska politiken, tackar jag för tipset, ska hålla utkik efter dem som går med stavar och pannband nästa gång jag kvistar iväg västerut :-)
och texten? bra flyt, tyckte om att läsa den
2012-02-11

  Arja Söderfeldt
Härlig text om väsentligheter. Du är norrifrån. Var stolt.
2012-02-11
  > Nästa text
< Föregående

Per Teofilusson
Per Teofilusson