jag såg i dina flackande ögon
hur obarmhärtigt ensam du trodde
du var
när din kropp dog

i kaotiska sekunder av fasa
och tyst vädjan om nåd

precis innan lungorna tömdes
på jordluft

precis innan du varsamt
förvissades om att

kärleken ÄR
 
och du möttes av
det bländande ljus som är 
DU
och ögonen
stillades

av förundran