Rand hitom det sökta
gräns för fria steg

sagans brott
i koagulerat bläck

vingslag
nakna utan riktning

alla dessa pennor

förgäves


En oändlig inandning
tystnadens preludium

den öde planens
flyende rötter


Mot randen
undan frågorna
undan det otillfredsställda
minnet

undan kunnandet
om oss själva

törst


över gravar av sand
utan spår av myterna

från tysta städ
genom fallna lod
yxans slag i sin egen
omloppsbana
där stammar fattas den

handens amnesi

den tomma gesten