Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
.... inget.


att få klösa sig genom ett vinglas i rött.


det finns ett sår där bortom huden, några blekta
korridorer. ett par skrik
i vita stenhus och ett sken
av karaktär.
av vi och du och våra kotor,
de som vek sig under tid
vi saknar fäste
under foten, skär som tystnad
i en strid;
och den med kniven skar i gåtor, trädde svaren
bakom hud
och lät oss dansa
i ett kritspel
där vid linjen som föll ur.
du blev ett hål
i korridoren; jag- ett kravlande besvär,
som spred en sanning
till en ovän, ljög i tårar
till en vän.
-.-.-.-

det skrevs om fläckar
från en glasbur,
om att delas
under ljus
och om att låta något vackert
få falla ur
och gå isär.















Fri vers (Fri form) av Tobias Nilzon
Läst 350 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2012-02-21 12:44



Bookmark and Share


    Melona
Och sorgligt. Ja, vemodigt och det går inte att låta bli att bygga sin egen historia kring allt du inte skriver. Och det är väl så stor poesi bjuder in, utan att säga allt. Skickligt och gripande. Titeln är en killer i sig, bara den!
2012-02-21

    Melona
Ja, men äntligen! Fan, vad fint!
2012-02-21
  > Nästa text
< Föregående

Tobias Nilzon
Tobias Nilzon