Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ida

Ida vet väldigt mycket
Ja faktiskt nästan allt
Om hon tänker efter ett tag
Och det är ju ballt
Om än rätt kallt
Att erkänna sin briljans
Sin elegans
Sin ovillkorliga chans
På livets goda

Det är som om hon fyller
Ett omättligt hål
Köper aldrig eget alkohol
Eller egna cigaretter
Bara vanlig tvål
Ja hon är snål
Men ändå bäst
Vet mest och kan
Flest
namn på städer och annat
Och det är ju rätt förbannat
Bra
Och stort
Allt det andra som hon gör
Och som hon gjort
Hur hon kör
Och alltid vinner
I kort

Hur mycket hon får
Och har
berättar hon gärna
Avskalat och Naket
Ja hon är en
En livs levande
Karlsson på taket
Sitter högt ovanför
Där ingen stör
Där ingen gör
henne vild
Så att hon i ensamhet
Kan beundra sin
Spegelbild

Där trivs hon i sitt hem
Med en IQ
på cirka
hundrafemtifem
Personifierar
den som är den
i alla sammanhang
men särskilt i TP
särskilt i lekar
där andra är me

Hon känner vid varje samlag ett
obehag i sitt sinnelag
Av att knulla med någon annan
än sitt överjag
För hon anser att hon överstiger
Övertar och övergår
Allt det som andra har och får
Hon har snyggare ben
Och vackrare hår
Vad kan hon hjälpa
att ingen förstår
Hennes charm
Och hennes list
Fast det såklart
javisst
det kan va trist
ett liv som narcissist
Men man vill ju inte chansen mista
Säger Ida
och tar den sista




Fri vers av Josefin Johansson
Läst 294 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-03-05 20:45



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Josefin Johansson