In genom fönstret
Ogenomträngligt genom fönstret
kommer Våren som ett bitterljuvt skott
Strålkastare mot en blottad kropp
som sätter ensamheten högt på en piedestal
Här sitter jag och drömmer om att krossa fönster
Jag finner trygghet i glasets avskärmning från dig, Våren.

Jag ser dina avtryck i varje rörelse i världen
Tiden rör sig överallt utom inuti mig
Har andningsuppehåll för att hålla tiden ur balans
Du är min värsta fiende nu, Våren.

Dagen jag träffade dig Döden, var du svår att lära känna
Jag önskar att vi hade stannat vid det stadiet

Ensamheten står nu mig närmast
Jag fyller på med den, när tomheten gör mig sådär rastlös som jag ibland blir
Andningsuppehåll, nu stannar jag världen för dig mamma.
Och så tror jag att du ser mig,
det är så dumt!

Nu faller strålkastare in genom fönstret
Oskuldsfulla blå himlar omger alla rörelser i världen
Bitterljuva växande, bitterljuva ljus, bitterljuva ta-av-dig-kläderna-och-var-glad-känslor
Jag är naken, och jag skäms för att du älskade mig så

Verkligheten knackar på, jag är inte redo för att öppna än
Jag kan inte öppna dörren för dig än, Våren.