spyan kliar i handen här drar vi bort
bort från berg och ö – kom låt mig dränkas.
hur lösgörande är det inte,

att vara alternativ. vriden?

en ankel i vatten och i huvudet alldeles suddigt
vi busar oss fria
inga förväntningar och
DÅ
utbrott,
flera tusen som tar oss ut till havs
ensligheten vilar eftersökt och
vi bliva efter i

denna fåniga människodräkt

en tid: då fanns bara du,
vi öppnar oss här och nu.

---