Trots att musiken har tystnat dansar spindelväven i taket. Jag känner en bris krypa längs väggarna. Det är tomheten som flyr. Saknaden är inte längre ett begrepp när sprickorna fylls.

Mina fönster släpper inte taget om utsikten nu. Inte ens när mörkret faller sönder alla skuggor.