Jag blundar och rökdimman kommer som om att då var nu
Den tvekan min sko utgör mot dansgolvet
Den dans jag dansar
Med bröst som exponeras

Männen som stirrar och tar emot
Jag är där för deras skull
Jag tror dem inte men jag försöker
Min kropps längtan efter kärlek styr mitt hjärtas slag

Det är en kamp om tiden om att få vara sig själv
Men hur ska vi veta det när blickar fastnar på en stringförsedd bak
Jag är ju där för deras skull
Tror jag
Då

Det finns ingen tvekan i Bh-banden som slits av
Greppet är väl inövat och jag närmar mig slutet
Det är när bomullstussar fulla av smink döljer mina tårar
Jag vänder alla ryggen
Jag sluter mig i min vetskap om att ännu en gång ha misslyckats

Och i tidens vägg ristar sig minnena
Kvar lever en bild
Fångad i ett ögonblick
Som ett foto lämnad att förevigas
I väntan på sin befrielse