Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

saknad



smärtan är så tyst

den är ensam

just i stunden

fastfrusen


ord läggs till ord för att

skapa den mening

kärleken inte förmår se


Så många ögonblick

av skarpaste smärta



sköljer över mig

när livet känns bättre


Jag fastnar mitt i glammet

saknar din själ

när jag ser de små knopparna

på träden



Som om jag enbart förmår

se det friska i din själ

den jag ville se

efter alla år


jag sökte efter tecknen

såsom jag längtat efter

vårens små blomster

där i brytning mellan vinter och vår


Mina ben rusade

tog skydd

inväntade något spontat

en ny vind



den kom aldrig


din vind var elak

den var i stunder

hämndlysten


den grät och var ensam


men den var aldrig ny


den överraskade mig inte



den smög sig istället in


fick mig att tro att

brytningspunkten

var vårt gemensamma ansvar



där snubblade jag rakt in i

intigheten


där jag ännu bor

ensammare än du någonsin


förstod


min saknad kan jag aldrig ge dig


du som inte gav mig dig


den du var









Fri vers av smultronbergen VIP
Läst 109 gånger
Publicerad 2012-05-01 00:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

smultronbergen
smultronbergen VIP