den här texten skrev jag hösten -93 då jag hade flyttat till malmö från sthlm och saknade mina vänner i sthlm. den är skriven som en rap-låt!
Telefonkultur
Telefonkultur
inte fan blir jag sur
jag lyfter min lur
jag ringer en i sänder
lyssnar på svararn, va äre som händer
inte ngn där
inte fan jag svär
jag ringer noll-två-noll
fattar noll
har ingen koll
jag betalar noll
jag ringer noll-sju-ett
det är jättelätt
hör kvinnan så hett
jag blir aldrig mätt
telefonkultur
inte fan blir jag sur
jag lyfter min lur
kollar teve-shop
allt är tip-top
känner ett trån
lyfter upp min telefon
sen kommer det på posten
känner alla måsten
på banken som ett fån
för att skaffa mig ett lån
går på en nit
telefonkredit
telefonkultur
inte fan blir jag sur
jag lyfter min lur
jag har träffat en ny tjej
hon gillar verkligen mej
jag är så mån
då vi pratar i telefon
orden kommer ut
då vi träffas tar de slut
det är en annan sak
telefon är utan tak
telefonkultur
inte fan blir jag sur
jag lyfter min lur
jag har en minicall
i plast å stål
jag har en faksimil
jag har en ny mobil
telefonkultur
inte fan blir jag sur
jag lyfter min lur
telefonkultur
jag lyfter min lur
inte fan blir jag sur