Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Två dikter

Jag sväljer

Men syret når aldrig ned

Mina blodådror gapar tomma

skriker ut

Med vita tänder som kan skära

bort det som gör för ont

bort det som måste låsas in

bort min kropps motor

Sväljer nyckeln den 31:a december

varje år

kanske var det åttonde gången nu

eller nionde

 
Blodets droppar koagulerar

Det är k-vitamin

som jag producerar i min köttfabrik

köttet frågar inte om lov

Likt hårfärg stänkt på vitt kakel

Inga skuggor

De svarta siluetterna mot svart asfalt

ber om att solen ska le

och sluta böla

Jag sväljer

men endast väte och syre når fram

dränks från insidan

 
Håret lägger sig likt en aura

flyter på ytspänningen

spänning som räcker för ett helt land

Tystnaden tar över

Känner mig så naken

Gåshud sprider sig som pesten

men från märgen och ut

från ryggraden

(för det handlar självklart om automatik) – till hudens tunna täcke

Det är våta fotspår

Jag försöker svälja



Svart ridå

Det är nätterna

ett svärtat sammetstyg

en väv

en nedsmutsad karta utan dokumenterade gränser



Månens ljus bleker sönder mina hornhinnor

vaknar upp, Oidipus

Månen håller mig vaken

och hon håller mig sällskap



Minuterna simmar trögt fram i sirapen

Och räknar får efter får efter får

Väntar på mitt drömspel

som väver samman dagens trådar



Svettdränkta laken

trasslar in mig och låses fast

likt drömknutar utan slut

Sekundvisaren tickar, men tackar aldrig

 
Vaknar under en allt för sen timma

och dränks av mörkrets filmvisning

bakom slutna ögonlock

Blod istället för tårar


Smutsade underlakan

av smekande silkesmask

nedfläckade

Då jag kl. 02.00 varje natt genomlider skendränkning

 
Varje morgon kör Freud ned teorierna i min strupe

stillheten bedövar och ljuger

varje morgon kommer sanningen fram

solens ljus Apollon bär fram den på en silver bricka



Salomé begravdes en halv evighet tillbaka

hon fick sin vila

påtvingad och dikterad

Hon hostade och spottade


Allt växer sig oformligt och groteskt

skuggorna förväxlas med moster huserade under madrassen

garderoben tycks överfylld av skelett

Bara huvudvärk och illamående




Fri vers av Emma Lindvall
Läst 283 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-05-09 00:48



Bookmark and Share


    Emma Lindvall
Åh, ska försöka fixa det.

När det gäller rytm och rim, etc så är det något jag bara inte kan förstå. Det är som om jag inte kan kombinera letandet efter det perfekta ordet, med den perfekta meningen, till den grad att jag blir alldeles ställd om min hjärna inte kan tänka på både på form och mening.

Men ska absolut försöka fixa det. och tack för förslaget!!
2012-05-11

  Rochester
Utmärkt. Men sista ordet, ska det vara så? Rätt poetiskt, iofs...

Två ändirngsförslag:

bort det som gör för ont

till

bort det som gör ont för ont

och

31:a december

till

sista december.

För rytmens skull.
2012-05-09
  > Nästa text
< Föregående

Emma Lindvall