(Jag vet inte hur man diktar om ilska)
Sprödbakad fisk, kall örtsås, potatis
Koffein koffein koffein nikotin
Mina tunna darrande fingrar
Mamma sa en gång
att då kan du inte bli kirurg
Och jag
lämnade nästan väl ingångna drömmar hängande
lät dem nästan stiga rotlösa mot molnen
för att motbevisa henne
Blå brickor ristas med nycklar
exempel på de som tagit sig ut
exempel på de som försöker
Namn på namn lite fuck school
pressat emellan
under lager av intorkad handsvett
under rester av de deformerade blickar
som borrats ner i plasten
av enstaka barn med orörda tallrikar och hud för spänd över ansiktsbenen
och det har sagts att vi visst slänger
så mycket mat på den här skolan
-
Sedan jag
som hakat fast blicken i handryggen
när gaffeln vägrat
bli stilla mellan fingrarna
Du och din röst säger
mitt namn och vad gör du
genom en situation för idiotisk
för att kallas dekadens
Och stunderna jag låter
din fasta arm lindas runt
din hand stark mot sidan av revbenen
är det nog svårt att gå i bitar
Men du kan inte tro
att allt är så jävla bra hela tiden
Det fungerar inte
Och på sista tiden
har jag hört dem prata som om
det finns en bristningsgräns
som om det över huvud taget existerar
bristandet
Som om det är ett alternativ som om
man skulle kunna säga att man inte orkar längre
och det skulle göra någon sorts skillnad
Men det kan du inte heller tro.