Är en nörd som försöker fånga livet i ett a4,
går på djupet men reflekterar det på ytan på en glasskiva.
Om det börjar vattnas ur får det vara i Vattnajökull,
lagt ut det sötsurt nattetid över ett vackert dödlugn,
pillar av min löshud.
Men trillar med min trehjuling, jag kikar med ledljus,
inser inte ens att jag är fel ute när jag kliver in i fel hus.
Särbehandlar mina fantasier,
vet inte vad verklighet exakt betyder,
i atrofi av irrelevanta debattityder,
får inte sätta mej om inte mattan flyger.
Ofta hagelväder kommer många lager kläder håller kroppen varm, går fortfarande i trasiga skor,
fortfarande på bespottad mark.
Där nästan alla tror sig greppa hur vi och världen funkar,
men ett finger kan aldrig va större än handen sin,
vetenskapsmannen är inte ens nära summan.
Jag kommer aldrig riktigt kunna veta hur det är som med förlossningssmärtor, i min ask förvarar jag ett skott,
ett dropp och nåtslags ihopplock från ett 8bits Nintendo.
Slår en fluga med två smällar,
har en guldfisk inne i mitt muskelminne,
det blir bara fler lastade skepp men för varje släpp så blir kusten mindre.
Anstränger mej för lite,
fast min tid är att skriva så särskriver jag,
är verkligen inte säker,
säkert så är bara en fjärdedel av vägbeskrivningen klar.
Tar för långa pauser ibland,
ibland fifflar jag med mina färdskrivarblad,
men fortsätter gå på sprickorna i isen tills de får säkra min förfrysta kropp..