Denna natten gav inte så mycket sömn, vände, vred på mig,
inte ledsen eller uppgiven. Nej energin börjar flöda, så jag kan
omöjligt dra ner på tempot och somna gott, men tror det
löser sig.

Vaknade vid 09.00 och gnuggade gruset ur ögonen, såg himlen var grå.
Undrade vad andra hade gjort under natten. Visste Tages hade haft öppet och underhållit många.
Var inte hungrig, ville bara dricka vatten.
Steg upp, tog morgonrocken om mig och knöt om, såg på andra sängen hur min katt brett ut sig och sov sin skönhetssömn.
Log medan stegen gick mot stora rummet. Tystnaden infann sig liksom lugnet.

Satte på nyhetsmorgon och kollade lite.
Musik och prat, mat i alla former och alkoholfritt pratade de om nu.
Kristihimmelfärds dag, vem firar den?

Hörde min katt tassa ut mot mig. Tittade på henne och hon på mig. Jamandet var det samma som alltid. "Jag vill ut.
Gick mot köket och öppnade fönstret.

Gjorde vid mig, visste jag hade tagit på mig en uppgift att passa min väninnas barn från sena eftermiddagen till hon kom hem, så jag duschade, klädde på mig och började städa. Allt gick så lätt trots min trötthet.

Vid 11 åt jag min sparade rätt från ett par dagar tillbaka. Det var klyfftpotatis, kyckling och grönsaker. Efter jag fått veta min väninna som är granne, skulle städa, tog jag mig i kragen och dammsög över allt. Ville det skulle vara fint till jag kom hem efter barnpassningen.

Fick en del meddelanden och samtal innan jag fick ett besök som skulle hämta en sak. Då jag var ensam igen, efter några minuters ordväxling, valde jag att lägga mig en stund. Då ringde mobilen.
Samtalet var sprudlande, en väninna berättade att hon var påväg att hämta en hund. De var i Kristianstad. Regnet hade öst ner hela förmiddagen. Just då sprack solen fram och molnen försvann.

Plockade mina ögonbryn, blev röd och svullen en liten stund, för jag inte blött ner huden innan. Tog upp sminkväskan, satte den på vasken, mellan väggen och kranen. Den mjuka penseln skapade drag på ögonlocket. Satte på maskara och såg fransarna växte. Ögonen lyste blå då jag var klar.
Borstade håret och skapade en sned svans, som lade sig snyggt över ena axeln.
Tog en sist koll i spegeln och sken upp, då jag såg det satt där det skulle. Satte på mig skor, jacka och tog min blå regnjacka med.

Kämpade i motvind, stegen blev ansträngda, så jag trodde jag aldrig skulle komma fram. Styrkan i vinden vände, så jag fick den i ryggen, höll på att flyga iväg.
Öppnade porten och gick upp för trappan. Tittade på statyn, det var inte en ensam groda med en krona. Nej, det var tre grodor som bar en skylt "Välkommen." Fnissade lite och tänkte på den där grodan jag ville göra om till en prins.

Barnen blev glada då jag kom, min väninna hade bytt om till sin militäruniform. Så kul att se hur hennes engagemang skapade energi.
Vid halv sex stack hon och jag pysslade med barnen.
Efter en timme, öppnades dörren och in tittade hon. Jag och barnen tittade förvånat på henne, eftersom hon skulle på infomöte ang om Norgetävlingen.
"Det var i morgon, men jag hade inte fått reda på det."

Vi pratade en stund medan hon städade ur hennes ena hyllsamling med plastskålar i. Frågade om hon skulle ha den kvar. Då jag sa jag kunde köpa den, sken hon upp, eftersom hon skulle köpa en ny i svart. Denna var i gul. Tänkte på min dotter, som har en massa små saker, jag kunde lägga i förvaringsskålarna.

Tog allt med och gick hem med ett strålande leende, efter att ha gjort de glada. Då jag kom ut, kände jag vinden avtagit, så stegen blev lättare. Då jag svängde ner mot stan, kisade jag, då solen stack i ögonen. Fasaderna längre ner mot centrum får mig att se Stockholm. Ler varje gång och kan ibland stanna till i hörnet av min gata och bara titta och njuta. Då ser jag dammen, de gamla fasaderna, som reser sig längs gatan, som går från sjukhuset, ner mot centrum. Tittar jag mot Gröna gång sjunker mina tankar djupt ner i sagans värld och då hamnar jag i Mio Min Mio.... Tänk vad våra fasader kan skapa i våra inre, beroende på vad vi upplevt i våra liv.

Gick mot porten, tryckte koden och gick in.
Öppnade dörren och möttes av min katt, som pussar mig på pannan och säger:
"Skönt du är hemma nu."
Bar in allt i köket, efter jag tagit av mig jackan och skorna, städade ur skålarna med diskmedel och svamp, sköljde ur och lät de självtorka.

Öppnade fönstret och lät min katt gå ut, men hon återvände in igen, så jag stängde fönstret...

Nu ligger hon nog på min dotters säng och sover gott, medan jag sakta smälter min dag, som varit helt underbar.