Ibland vill jag arkivera sorgen. Sortera den i bokstavsordning och lagra den i mina rum, men jag
utgår från brottstycken av andras text, av poeter som gått härifrån och tagit alfabetet med sig -
och i kartoteken råder fortsatt kaos.

Han talade om hemliga rum, sparat vatten i händelse av apokalypsens plötsliga inträdande.
Hon skrev om resor, räls och exil,
gick genom slöjorna och försvann.

Jag samlar de ord jag har.
Jag vill skriva om att finnas kvar.