Jag älskar dej så att det gör så ont ibland

Det kan kännas ensamt att bära på en kärlek så stark

Ondast gör det när mörkret sluter oss inne

Men vi är aldrig så separerade som det känns

Vi stör omvärlden med vår kärleks storhet och brillians

så vi har nästan blivit enstöringar, kanske vi lever i fel

region, fel land, på fel planet?

Vi längtar efter förtröstan och fred, men vår livsuppgift

verkar att vara revolution och strid

Till och med de så kallade poeterna bemöter oss med

ignorans, avståndstagande och tystnad

Endast i våra drömmar om natten är vi verkligt fria,

då flödar glädjen, inspirationen, magin och kärleken

Vi ber sakligt alla plågoandar och dämoner att

dra åt helvete, allt vi vill är att få vara ifred

med katterna ute i naturen, och i musiken och poesin.