Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
1987


Ut ur Psykos ( Nära livet )


















Det var en gång när jag


försökte kravla mej upp ur


min svartaste ångests träsk


men jag bara sögs ner och ut hela tiden


till icke-varats vaccum-rymder


Du var med mej, och undrade såklart


vad i Guds namn vi skulle ta oss till


med mej, med oss...


Du tog mej med ut i den underbara naturen,


vi hittade kantareller,


vi gick djupt in i en härlig troll-skog...


& jag blev bättre, jag drack av ditt


kärleks-vara & naturens läkekraft.


Men det var som om onda andar tog


till sitt tyngsta artilleri... & klippte


förbindelsen mellan mej & dej,


mellan mej och omvärlden,


& jag sögs ner i träsket igen.


Simmade djupt, visste inte


vad som var upp eller ner.



Då tog du till Musiken & Poesin...


tant strul/kajsa & malena, david sylvian,


the smiths, satie... karin boye, profeten,


jonathan livingstone seagull... med mera.


Jag tog själv upp mitt skrivande...


& började måla med vattenfärger, vått i vått....


men jag kunde inte motstå suget...


jag drogs tillbaka ner i kylan.



Då blev du ursinnig.


Efter en naturpromenad så tog


du mej i handen och vi la oss i min soffa,


den usla soffan vars delar gled isär hela tiden...


& så kysste du mej & det var som en turbin


började brumma i mina inre djup,


en turbin av ursinne & sant ljus som gick igång,


& vi kysstes hungrigare och hetare...


la oss på parketten, smekte & klädde


av varandra hetsigt & allt kåtare.


Du pausade, du visste att jag gillade


korta avbrott, gick ut i hallen & tog på dej


dina högklackade skor med remmar


& mina mörka pilotglasögon... & så kom du


till mej igen, sa åt mej att ta på mej mina


långa gröna stövlar vilket jag med


blossande vajande stake gjorde,


och vi var i en yr underbar feber...


tunnelseende & djupa sug av åtrå i magen...


& jag hade min ångest i mitt träsk men


jag struntade i det... hade inget val...


var tvungen att hänge mej och bara


fokusera på det bultande Kåtljuset...


Jag sprang mot dej... vi kysstes..


& du ställde dej på alla 4 på golvet...


& jag var inne i dej djupt...på några sekunder...


& så in & ut & in & ut vilt.....................................


Den Orgasmen var som min första i livet....


min första riktiga totalorgasm.


Du skrek skrek skrek när du kom....


så jag var säker på att grannarna hörde.


Kanske var det den eftermiddagen


som startade hela Läkedomsprocessen på allvar.


Jag vandrade sakta ut ur psykosen....


det var ett Livets Mirakel.


Kanske det var en exorcism vi


bedrev utan att veta om det.....


dessa dagar den där sensommaren & hösten


Det var The Strange Days & vi älskade


varandra..... & det var mina bästa dagar i livet.







Fri vers av Johan Bergstjärna VIP
Läst 190 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-06-12 02:08



Bookmark and Share


  Dufvenberg
Häftig vändning!
Tack gode Gud för livet.
När det vänder.
2012-06-12
  > Nästa text
< Föregående

Johan Bergstjärna
Johan Bergstjärna VIP