känn min hud

den glöder mot marken

din mun

mellan mina revben

minns du

tecknen som steg ur soldisets

munnar

såg du vad jag ritade för dig

i lerbottnens himlar

det bär ingen tröst

att strömmar längtar

det gör ont i varma hjärtslag

när hav vänder bort

vet du

att hav vände för oss

dina läppars fukt

brister vid min

hand

som ord ur slutna solar