Det går en bro till himlen

Bågar som byggs av en änglakör
en bro som oss upp till himlen för
ingen vill gå där men ändå är det trångt
vandringen går sakta ingen hastar fram
ingen trängs och bråkar
alla lägger band


Nu har stunden kommit nu ska de få veta
nu ska de ransakas nu ska det leta
fel begågna för länge sen


Sorgligt vandrar de på vägen de aldrig gått förut
ledsna och bedrövade över den dom de fått till slut
tänker på sitt liv och på allt som de gjort
och allt som är förgånget och allt det som de bort


Allt är tyst och stilla



Då hörs ett dån i skyn
en röst så tydlig skrämmande
men inte allt för främmande


Och plötsligt lyfter änglarna och flyger fritt i ring
omkring de skrämda människorna
som fallit ner på knä och släppt alla sina ting


Dånet avtar sakta och några ser då upp
på änglars ljuva leenden och männskor som i grupp
går vidare på vägen som inte längre finns
men alla vet ändå att det bara är att gå
Plötsligt vet de alla att kärleken är där
har alltid funnits för dem men inte känts såhär

Så enkelt allt har blivit

Så sker det då i himelen det som på jorden varit sagt
alla få ta del av Guds förrundliga makt
även de som felat och de som inte trott
får känna hans barmhärtighet
och ber om ögonblicklig bot


Det är den tro jag har
att om vi ger av oss själva och följer hans röst
har vi inget att frukta det ger mig tröst







Skogsfen?