- Sjukvårdsupplysningen, ni pratar med syster Karin.

- Ja hej, jag skulle vilja prata med någon på transplantationsenheten.

- Vad gäller det?

- Jo, jag skulle vilja få nya händer.

- Det låter konstigt. Är ni akut sjuk?

- Nädå, men det är klart att allting kunde vara bättre.

- Men ni låter väldigt märklig i ert tal. Det är sluddrigt.

- Jo, det vet jag. Jag har nyligen fått en ny tunga.

- En ny tunga?

- Ja, transplantationskirurgerna tog bort min gamla tunga och satte dit en ny. En längre. Och lite grövre.

- Men har ni problem med er nya tunga? Är det därför ni vill prata med transplantationsenheten?

- Nejdå, min nya tunga blir nog bra så småningom, tror jag. Den är lite trött bara. Men nu är det händerna som inte är tillräckligt bra.

- Är händerna skadade på något sätt?

- Inte direkt, men de duger inte längre. Precis som min tunga inte dög tidigare.

- Tar ni någon medicin?

- Nä. Jo, smärtstillande för tungan tar jag ju.

- Har ni druckit alkohol eller tagit några andra droger?

- Nä, det får jag inte.

- Det låter ganska förvirrande. Ni har alltså nyligen fått transplanterat er tunga?

- Ja.

- Och nu vill ni transplantera era händer som inte är skadade?

- Ja.

- Om ni inte är akut skadad ska ni uppsöka er närmsta primärvårdsenhet, så får er läkare undersöka er.

- Jo, jag vet, men han tyckte jag skulle prata direkt med transplantationsenheten om mina speciella problem.

- Om ni varit i kontakt med transplantationsenheten tidigare så råder jag er att kontakta dem direkt för rådgivning.

- Det har jag, fast inte här. Det var i Göteborg.

- Kan ni inte kontakta dem om de har behandlat er tidigare?

- Helst inte. De behandlade mig inte korrekt, tycker jag. Ja, de bytte ut min tunga utan några svårare komplikationer, men de skrattade bakom min rygg. Sådant känner man liksom bara.

- Varför tror ni att de gjorde det?

- Jag vet inte. Kanske för att de inte förstår min flickvän.

- Er flickvän? Är hon också patient på transplantationsenheten?

- Nej, men hon förväntar sig mer.

- Mer av vad då?

- Av min tunga och mina händer.

- Jag förstår inte. Var er tunga skadad eller kosmetiskt ful?

- Nej, det tror jag inte, men den dög inte för henne. Hon var liksom aldrig nöjd med den.

- Hurdå?

- Ja, hon tyckte den var för klen helt enkelt. Både för ditt och datt.

- Hur fick ni tag på en ny tunga för detta ändamål?

- Det kan jag inte berätta. Men det finns en illegal marknad för sådant här. Min flickvän har känningar och kontakter på detta område. Det är inte billigt, men man kan ju alltid ta lån.

- Och nu vill hon alltså byta era händer också?

- Ja.

- Tycker hon att era händer också är för klena?

- Ja. Eller både och. Hon tycker jag är för försiktig och fin i vissa lägen och för okänslig och grov i andra.

- Och hur ska man hitta händer som passar för så motsatta krav?

- De måste vara sammansatta med egenskaper som kan spegla hennes önskningar.

- Sådana händer kan ju knappast finnas. Både ni och er flickvän behöver nog uppsöka psykologisk hjälp istället.

- Jag föreslog detta för henne en gång, men hon tyckte inte det var en god idé. Hon tycker inte om mina åsikter. Hon tycker jag borde ha andra åsikter.

- Några transplantationer av åsikter eller transplantationer av omöjliga händer kan sjukvården inte erbjuda, det kan jag garantera er. Ni får nog vända er till psykiatrin eller uppsöka psykolog.

- Fast det behövs inte. Det har inte varit helt lätt, men hon har lyckats få tag på vad som behövs. Vi behöver bara hjälp med hantverket, så att säga.

- Hur menar ni?

- Jo, min flickvän har kommit över några skurmorshänder från Turkmenistan, och från ett hertigdöme från okänd ort har hon funnit händer med syfrökensfingrar. Hon tycker att man kan ta bort fingrarna på skurmorshänderna och sätta på syfrökensfingrarna istället, och sedan transplantera händerna på mina handleder.

- Ni måste driva med mig. Vad är det här? Om inte Kalle Sändare var död skulle jag tro att han låg bakom det här.

- Nejdå! Det här kommer att bli bra. Min flickvän vill detta. Det är så underbart när hon väl säger vad hon vill.

- Har ni någon som helst uppfattning om hur komplicerad en handtransplantation är med läkning av nerver som måste till innan man överhuvudtaget kan röra fingrarna på de mest basala sätten?

- Det ska säkert gå bra. Det måste gå!

- Men er tunga verkar ju inte vara fullt funktionsduglig med tanke på hur ni pratar. Hur länge sedan var det som ni gick genom tungtransplantationen?

- I förrgår.

- Och nu vill er flickvän att ni ska byta ut era händer.

- Ja, helst denna veckan.

- Ni måste ha det väldigt svårt i ert förhållande om hon kommer med sådana krav på er.

- Det här är den lättaste biten! Alla gånger hon inte säger vad hon vill, och framför allt när hon kräver att jag ska läsa hennes ofärdigtänkta tankar är mer prövande.

- Och det klarar ni?

- Jag blir bättre och bättre på det, tror jag. Fast jag vet inte säkert. På dagarna försöker jag suga in hennes outtänkta önskningar i hela min existens vilka jag ligger vaken på nätterna och tänker på. Min sömn är kanske inte den bästa.

- Hör på, ni måste ändra ert liv istället för att ändra era kroppsdelar. Ni verkar ju inte ha ett eget liv. Ni verkar vara slav under er flickväns osunda viljor. Jag kan rekommendera en...

- Vänta, min mobil ringer, jag måste svara.
Hallå? Ja, hej älskling. Hur är... jo, jag sitter just nu med sjukvårdsupplysningen och pratar om det som vi planerar... jo, men jag har inte kommit så långt än... de verkar lite skeptiska med händerna....... men snälla lilla honungskakan jag försöker... jag lovar dyrt och heligt att jag försöker allt jag kan, men det kanske blir lite mer komplicerat med händerna än med tungan... men de säger att det kan ta lite tid för läkningen... ja, älskling.... ja, älskling... ja, älskling... jo, älskling.... ja, älskling..... men viagramängden är överskriden, de funkar inte längre och ståltråden som vi satte in.... jo, men det gjorde så ont när jag kissade... jo, men jag tänkte bara att.................... .............................. ...................
..................................  ................................ .......... ...... ... .......... .... ja, självklart älskling.... skrik inte snälla ... självklart är det så..... självklart har du rätt älskling..... ja, jag ska framföra det.... ja då... ja, älskling.... ja, med en gång... ja..... ok..... puss.... hej.... puss..... puss.... hej.
Hallå är ni kvar?

- Ja det är fortfarande syster Karin på Sjukvårdsupplysningen som ni pratar med.

- Jo, det var min flickvän som ringde.

- Jag kunde nästan förstå det.

- Hon insisterade på jag skulle fullfölja handtransplantationen. Hon har händerna hemma i frysboxen och väntar på klarsignal för operationen.

- Men som jag sa tidigare så måste ni ta er samman. Ni har väl en egen vilja?

- Min lag är hennes vilja... eller hur säger man, hennes lag är min vilja?

- Hennes vilja är er lag.

 - Ja, så är det. Jag försökte.... jag försökte slänga fram en tanke, men hon tycker att tränga in i min tankevärld är... hur ska jag säga att hon uttryckte det... det är som....

- Ett dehydratiserat vaginalt coitus.

- Förlåt?

- Jag hörde hur hon skrek det åt er i luren, fast med ett något annorlunda ordval.

- Ja, men hursomhelst, jag måste få komma i kontakt med transplantationsenheten. Kan ni inte koppla fram mig dit?

- Lyssna på mig. Ni behöver psykologisk hjälp. Både ni och er flickvän behöver psykologisk hjälp. Jag ska koppla er till psykiatriska mottagningen, så kan ni...

- Oj, hallå? Nu är det märkliga störningar på linjen. Hallå, hör ni mig?

- Jag hör er och jag kopplar er vidare...

- Hallå? Det bara brusar. Hallå?

- Om ni uppger ert telefonummer så kan vi ringa upp er igen.

- Hallå? Nä, det hörs inget. Jag får väl ringa upp lite senare igen när det hörs bättre...