Jag känner bettets skada i köttet,
Likt ryckning i död mans säng

inte en enda gång lyftes kroppen
i vällust, en visshet han dolt för dig,

inte en gång har jag ljugit om
skulden, vars ägare hemsökte dig,





Jag skiter högaktningsfullt i vad vår kärlek
besegrat,

den kan aldrig segra fullt



min lättnad har burits fram




djupast bland barndomens

glömda vinyler
gav vänstern blodet dess färg

den ligger bland klasskamp och nöter

mot kamper, i bågformig segdragen bädd


Namnge för faan ej citat

som kan döda

de mänskliga händer som bränts





förklara istället när citat bryts till
bitar,

av dem som av godheten klämts


säg för i helvete något som fastnar



Som får mig att sakna mig