Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

du är inte välkommen, förstår du inte det?

Förstår du inte att du inte är välkommen?
Försvinn, bara gör de vrålar jag till den.
Men den bara ler mot mig,
njuter verkligen av det.
Och står bara kvar.
Gör det mysigt för sig.

Jag blir frustrerad,
och försöker hitta vägen ur mitt personliga helvete.
Rymma ifrån den.
Men det är mörkt.
Alldeles för vilset och mörkt.
Väggar överallt.
Som jag inte kommer igenom.
Eller mitt utei ingenstans.
Där jag inte kan orientera mig.

Böjer mig,
lägger mig ner på det mörka golvet.
Ber den att försvinna.
Men han bor inom mig
och fortplantar sig.

Smärta
jag ber dig
försvinn.




Fri vers av Konstanzia
Läst 252 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2012-08-05 23:29



Bookmark and Share


    Erika H
Det finns så mycket känslor i din text. Du får mig att vilja värja mig mot mörkret och frustrationen och smärtan.
Du skrivet fritt, känslor som blir ord som ger känslor hos den som läser. Även om meningen ligger i mörker och smärtan ligger på ytan så skriver du ut och får en större effekten så. Snyggt!

2013-05-14
  > Nästa text
< Föregående

Konstanzia
Konstanzia