Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Inatt

Har varit vaken hela natten, kan inte sova. Så jag skrev en text till dig:

Tänker på vackra stunder, fina minnen vi skapat. Nu rinner det ut i sanden, sjunker långsamt ner under jorden. Mitt hjärta har jag knivskurit, min själ har jag dränkt. Jag nynnar på din visa, minns när du sjöng den för mig.
Kan inte sluta tänka på hur mycket jag sårat dig. Glömmer aldrig dina kyssar, din närhet, den trygghet du givit mig. I natt vill jag inte existera, bara försvinna från jordens yta. Jag ska brinna i helvetets lågor, jag ska lida, för det är det enda jag är värd.
Din godhet kommer jag aldrig att finna i någon annan. Utan dig kommer jag att bleka, tyna bort. Vissna som en blomma. Vintern kommer att frysa mig till is. Frågan är om jag överlever.
Orkar inte leva med mig själv och med denna skam som gnager i min själ. Klockan tickar framåt, men jag vill bara vrida den bakåt, få allt ogjort.
Jag kan inte kolla mig i spegeln utan att känna vrede. Allt jag vill är att krossa glaset, låta de vassa kanterna riva sönder mina smutsiga fingrar.
Vill ha dig vid min sida, vill inte gå skilda vägar. Vill laga och reparera, sätta plåster på alla sår. Låta tiden läka allt det som har brustit.
Jag kvävs av min ångest. Jag kan inte få någon ro. Vill vara vid din sida, krama om dig och torka dina tårar.
I natt är jag ensam. I natt är det mitt fel.




Fri vers av Anna Davidsson
Läst 359 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2012-08-06 06:12



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Anna Davidsson