Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

du kom och du gick

Livet är så skört

livsångest

du bara försvann

utan vilja

och hon blev kvar
med allt du ville... eller ni säger man väl

orättvist




och det cirkulerar i huvudet på mig
hela livet du hade framför dig

och jag upptäcker

att fler av mina dikter

handlar om döden

som kom för fort.




Fri vers av caasandra
Läst 313 gånger
Publicerad 2012-08-06 14:32



Bookmark and Share


  Burn

tycker väldigt mycket om den här, dels för sättet du skriver den på med enkelhet i känslo - och tankeframställningen tillsammans med reflektioner om något av det absolut svåraste som finns i livet, och dels för att jag själv har erfarenhet av det ämnet, jag vet hur oåterkalleligt det är och att när det sker så finns inget kvar, det är slut, borta.

döden är den sak som tar bort allting för alltid

ingenting är som den




"du bara försvann

utan vilja

och hon blev
med allt duvill... eller ni säger man väl"


ja, det där är så blytungt så det finns inte. allt som två människor kan vara, leva, uppleva och skapa - och så rycks det bara bort; personen, människan, möjligheterna, allt som skulle kunna bli, allt som skulle bli, livet. att få en tvåsamhet söndersliten på det sättet är rent trauma. att få en helhet av människor söndersliten på det sättet förändrar allting för alltid. att ta det är inte lätt, att läka det är inte lätt.


"hela livet du hade framför dig"

exakt. ett helt liv. ett helt liv kvar. som aldrig fick bli.



"och jag upptäcker


att flera av mina dikter


handlar om döden


som kom för fort."




otroligt bra och tunga rader! de tog på mig, och jag känner helt och hållet igen mig i det. jag vet hur det är. och jag hatar det lika mycket trots att tiden går, att det blir så, att så sker, att det är så. döden stoppar allt. den tar bort en människa, fullständigt. den raderar människan, dennes existens. och kontakten bryts för alltid. närheten förloras. så ingenting är som döden.

en annan aspekt av det är tiden; döden är det som avslutar tiden för våra liv, tar bort tiden och säger oss att vi inte har hur mycket tid som helst - så vad gör vi med tiden? vad gör vi med vår tid i detta liv? vad värderar vi? vad lever vi för? döden tvingar mig att tänka om såna saker, den tvingar mig att i alla fall försöka värdera saker.

det är en oerhört tung text detta och jag tycker så mycket om den för det.




























2013-07-25
  > Nästa text
< Föregående

caasandra
caasandra