grådimmigt ute
ovan molnen är himlen alltjämt svart
lika svart som känslan som en gång bosatte sig i mitt hjärta

-

det jag såg var kärlek utan grönska
det jag begravde var jord utan kropp
det jag gömde undan var sorg
utan tårar

-

tårar som har slutat att falla
sen länge

det kommer bli en ensam stig att gå
alla år framöver
tills döden skiljer mig från jordlivet åter

© 2009 Celticgirl