Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tills du är besegrad

Trasiga läppar äter asfalt
när knogar slår mot kött
Alveoler klagar likt stråkarna Titanics violiner
och pannan spricker rött


Du kommer höra när revben bryts som vingar
darra när skulderbladen höjs

Du kommer rysa när andan hittar strupen
och tinningarna av blommande pulsslag töjs

För nu reser jag mig upp
igen
och igen
och åter

med brutna ben
och klippta vingar
står jag här hopkrupen och gråter

Och du skall kvida i min tystnad
vrida dig i snaran jag flätat runt din hals
Du skall be om nåd när du inser dig besegrad
Tills du inte längre ber om något alls.




Fri vers av M. Engdahl
Läst 503 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2012-08-26 18:29



Bookmark and Share


  Mattias Alveteg (Lavtege)
Oerhört stark text. "Och du skall kvida i min tystnad" Den här måste jag läsa fler gånger
2012-09-02

  Larz Gustafsson VIP
Yeah, right. Försök.
2012-08-26
  > Nästa text
< Föregående

M. Engdahl
M. Engdahl