Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stormens öga

Den grafitgrå himlen fylls av ljus i form av blixtrar
Regnet smattrar hårt mot den svarta asfalten
Träden slickar marken och i stormens öga står jag

Tar jag ett kliv åt sidan följer jag med i vindarna
Men nu står jag säkert. Håret ligger platt på mitt huvud.
Men vill jag? Ska jag? Vågar jag?

Ja, jag tar klivet ut från stupet, äts upp av vindarna
Aggressiviteten förtär mig.

Faktum. Jag är död




Fri vers av MissManic
Läst 290 gånger
Publicerad 2012-08-28 16:15



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

MissManic
MissManic