Ibland ligger jag i sängen och gungar i tanken för att komma över på andra sidan.

Två gånger har jag nästan tippat över men jag är rädd då. Jag vågar inte tippa över.

Tre kvällar har den lilla flickan med page hälsat på mig. En natt vaknade jag av att hon stod bredvid min säng och hon såg på mig och hon var kanske nio år. Sen tonade hon bort.

Nästa gång jag vaknade stod hon vid sängens fot och hon såg på mig, hon verkade vilja komma och sova hos oss. Hon hade klänning och jag visste att hon var död.

Den tredje gången blev jag rädd för då vaknade jag av att hennes ansikte var alldeles nära mitt.
Jag väckte min fru men hon visste inget men ibland gick olika kårar genom mig i sovrummet och ibland frös jag och ibland var jag kall i märgen och en gång fick jag panik och hyperventilerade.

Åttaåringen har också sett henne, han sa att hon gjorde olika grimaser och snurrade med ögonen.

Min fru skrek en gång. När jag väckte henne. I panik och jag blev rädd och när jag skulle sova ensam så gick jag ut i bilen och sov i baksätet.

Den lilla flickan blev min vän för en stund men hennes andra följeslagare i alla mörka nätter kändes skrämmande.