Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Då nu framtid

Tunga moln lade sig över min himmel,
stannade länge och väl.
Tunga svåra år grävde sig djupa sår.

Vandring upp och ner
in och ut ut och in
smärta utan slut.

Luften fri strålar ut från alla
celler
elementen nu samlade
känslorna fria
vandring sker mot nya mål

Ut mot horisonten min vy skåda
räknar alla små punkten jag vill nå.
Vill leva hundra år och uppleva
tusen äventyr till.



NU

FRAMTID

Alltid en strävan fram, en dröm
en vision om en framtid jag idag
vågar drömma om.

Historien jag bär i mitt hjärta
tar den fram då orden inte räcker,
visar ur min hand var jag kommer från.

Guld, silver glimma ut i
nattens sken
i mitt inre jag bär ett gyllene hjärta.




Bunden vers av Filosofen2
Läst 287 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2012-09-04 20:17



Bookmark and Share


  Anna*
Ett underbart slut på en hoppfull dikt =0) Applåderar dig och din väg framåt <3

2012-09-10

  ResenärGenomLivet VIP
Skönt att kunna se framåt...
2012-09-04
  > Nästa text
< Föregående

Filosofen2
Filosofen2