Hej Oskar!

Åh perfekt! Nu ska jag bara se till att få en lucka också... Jaja, det ska nog gå bra. Vi får hålla tummarna helt enkelt. Tack för att du är så villig att betala för mig, men nog ska jag kunna reda mig själv. Det blir kanske inte så många nätter, fattig studerande du vet. Jag hoppas hoppas att jag kan komma, det skulle vara ett otroligt välkommet avbrott i studierna.

Jag blir rörd av att du tror så mycket på mig. Och imponerad över att du känner mig så bra. Hur kunde du veta att jag vill jobba på Sahlgrenska? Jag har aldrig nämnt det för dig, eller har jag det?

Åh Oskar! Har du så ont? Det låter ju inte alls bra, har du pratat med någon läkare den senaste tiden? Jag vet att du kanske är ovillig att kolla upp det för att du är rädd för vad de kan säga men du kan inte gå runt och ha ont hela tiden! Du har rätt i att du kanske inte borde tänka på det för mycket... Men jag tror inte att du någonsin skulle kunna bli bitter. Jag tror faktiskt inte det. Du skulle kunna bli sorgsen, men inte bitter. Jag önskar också att dina ryggskador skulle kunna läka, jag kan inte föreställa mig hur ont det måste ha gjort.

Jag ska hälsa mina kamrater, jag lovar! Caisa (läser också till ortoped) träffar jag mest. Hon är en god vän, inte som du men du fattar.

Haha, jag visste att du skulle reagera så! Klart jag ska dit, Mirja skulle aldrig förlåta mig annars. De kunde ju ha gift sig lite närmare Uppsala tycker jag men nänä, de gifter sig i Småland! Men det ska bli så roligt att få komma på deras bröllop, jag hoppas du kan! Då träffas vi isånafall!

Jag kommer alltid att stödja dig Oskar! Det får du aldrig glömma, lova mig det!

Många Uppsala-kramar (suck, jag vill också kunna skriva "fjäll-kramar")
Sara