Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En man och hans samlag

Det röda framför hans ögon som påminner om blod eller mörk saft formar tillsammans med tomheten i hans huvud ett otrevligt tillstånd. Medan han sätter på henne i stjärten kommer det existentiella över honom och tankarna på hur allt hänger ihop och han tänker på om det är så här han vill bli uppfattad; som en karl som dundrar på olika fruntimmer i röven.

Det blir så en paus i alltihopa och hon duschar och kokar te och han försöker måla upp en bild av livet inom sej och förstå hur det egentligen är. Sen dricker dom av teet och äter varsin bit bröd med ost och dom säger ingenting och han vet inte vad hon tycker om allt egentligen. Han ser på teven och han säger att människorna i riksdagen borde tas i förvar eller att dom borde avrättas. Hon svarar att hon inte är insatt men att dom säger på teven att det ska bli bra väder i den del av Sverige där dom bor.

Ska han fortsätta att sätta på henne och iså fall på vilket sätt, eller ska han gå hem till sej och sova, kanske dricka ett glas med mjölk och läsa lite. Hon säger att hon känner att det nog får vara bra med knullat för ikväll för hon är så öm i stjärten, dessutom verkar han inte vara tillräckligt kär.

-Nej, säger han, jag är väl inte det.

Och på vägen hem äter han en hamburgare med rostad lök och det är höst och det är kallt och han tänker att det skall dröja innan han blir utsatt för ett samlag igen.




Prosa av Han som går långsamt i regnet
Läst 482 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2012-09-21 12:32



Bookmark and Share


  HelenaW
Hårt, men jag gillar den..
2012-10-10

  smultronbergen VIP
DU, det här är bra. Trots din lite råa
naturalistiska stil, finns där ett genom
gående stråk av empati och värme
bakom händelserna i texten, en humor
och sorg som säger allt , du är begåvad!
tack åter , S
2012-09-26

    Jane S VIP
känns äkta tyvärr;-) i klass med knausgård nästan, fortsätt så så kan det bli riktigt bra tror jag
2012-09-21
  > Nästa text
< Föregående

Han som går långsamt i regnet