Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Hur fan känns det egentligen


Frid funnen

En ganska mörk natt med neonen. Jag minns den som kall men känner inte kylan.
Klart jag gick där själv. Det var så det var.

Från Hovedbanegården och ner förbi kyrkan. Söker rätt man, rätt kvinna.
Hand byter pengar. Han var en hotshot och skulle bara ha cash.. till kiosken kanske. Det var mitt intryck, för det var kärlek vid första ögonkastet med påsen. Ingen som brydde sig skulle ge ifrån sig en sådan ömsint hit.

Bakom husen, ljusen. Bara en strimma klar var nog. Minns det som en stor gård.
När den tog dansade änglar, dansade jag upp och svajade där jag stod.
Ur porten där borta kom hon gående.

Siluetten kändes bra. Vill du ta min hand, vara med i dansen?

Stegen fortsatte runt, i en båge och bort.
Det överraskade mig att, ja att vaddå? Vet inte. En ensam kärlek. Att hon gick.

Jag drog efter andan och på moln av solitud gungade jag bort mot valvet som skiljde gården från andra sidan. En gatlykta i dis och mörker. Kullersten, min skugga, gestalt upp mot väggen.




Prosa av hansensson
Läst 175 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2012-09-21 23:53



Bookmark and Share


  kerstin skriver VIP
orden flyter som för sig själva och man dras in i känslan, och för mig är den ömsom oroväckande mjuk och ömsom mörk farlig.

den del jag tycker bäst om är:

// Jag drog efter andan och på moln av solitud gungade jag bort mot valvet som skiljde gården från andra sidan. //
2012-12-07

    ej medlem längre
fantastiskt. sista meningen känns dock överflödig; du behöver inte upprepa titeln.
2012-09-24

  ResenärGenomLivet VIP
Bra beskrivet...mörk känsla...
2012-09-22
  > Nästa text
< Föregående

hansensson
hansensson