Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Med huvudet böjt går hon i sanden – De kommer aldrig att dö


Om den sång vi gav till er

Det var du och jag och hela skogen log
och jag sa att vi ska dö tillsammans

för jag hade alltid känslan att vi skulle dö ungt


Hur länge orkar dina ögon det gröna
när du föddes i en värld målad av årstider
vill du springa med denna dröm
eller vill du gå emot och avslöja till slut

varför somligt dör ungt


Det var du och jag och hela skogen skrek
och dina ögon varnade tystnad

när slaktaren gick förbi

livet finns för den som orkar vara tyst

men somliga dör unga




Fri vers av Lena Krantz VIP
Läst 514 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2012-11-04 17:29



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
Gillas mýcket bra skaldat!
2012-11-25

  aol
en text som grep tag i mej som säger tankar är vad vi gör dom till,
vad gör det att dö bara man har levat, så bra skaldat vännen,
2012-11-06

    ej medlem längre
Kanske är det som så eller inte...tankarna vrider sig i plågor över det kryptiska och spännande i texten. Vill ju veta, klura ut och säga ahaaa...
Gillar! Mycket!
2012-11-04
  > Nästa text
< Föregående

Lena Krantz
Lena Krantz VIP