Änglen vid min sida ler
manar mig att gå
en uppgift nu igen
jag av henne får

när jag tror jag ska få vila
styr hon med sin hand
ger mig mod att ila
mot en okänd strand

stretar jag för mycket
tar hon mig i hand
drar mig med försiktigt
leder mig mot okänt land

jag har antagit hennes utmaning
just nu så darrar jag
på väg mot nya marker
vet ej vad det blir av

hon stryker ömt min nacke
hon vet vad och om jag kan
jag känner alltid trygghet
när jag får hålla hennes hand

Skogsfen