Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Som om det är Gud som skriker i våra hjärtan

Kanske finns det mödrar som inte älskar sina barn
jag vet inte något om det eftersom de mödrar jag träffat alltid älskat de barn de fött. Inte alltid på ett vackert sätt. Men alltid.
Om det finns mödrar som inte vill ha sina barn vet jag inte heller något om.
Ingen av de mödrar jag träffat i mitt liv har önskat något annat än det bästa för sina barn, och ibland har det betytt, att de lämnat barnen i andras vård. För att de inte trott att den egna vården skulle vara den bästa.
Men aldrig har jag hört en mor lämna sitt barn utan att vilja ha det kvar. Men kärleken.
Kärleken har tvingat henne.

Mödrars kärlek har, i allt jag sett, varit större än mödrarna själva. Större än allt annat.

Jag vet väldigt lite om fäders kärlek. Men jag tror den liknar mödrars.
Lika obetvingligt smärtsam när något vänder sig mot den.
Och lika nödvändig som luften de andas.
Jo jag tror att också fäder lämnar sina barn för att de tror att det är det bästa för barnen. Och inte heller har jag hört en far göra det utan vånda.
Men kärleken.

Jo kärleken är mer. Alltid mer. Men inte alltid lätt eller enkel.

Det sägs att Gud skulle vara kärlek.
Som om det är Gud som håller barnet kvar hos de människor som bär det.
Som om Gud är det som smärtar när barnet far illa
och som om det är Gud som skriker i en människas hjärta när hon måste lämna det hon älskar mer än sig själv.

Om det är så kanske det går att tro.
Om Gud är det som skriker i våra hjärtan.




Prosa av korpfjäder
Läst 205 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2012-10-28 08:09



Bookmark and Share


    glasa VIP
du skriver om kärlek som tvingar
ja, just det, tvingar
du skriver om kärlek som är STÖRRE ÄN ...
ja, just det, som är
STÖRRE ÄN ...
...
OM KÄRLEK, obetvinglig och smärtsam
lika nödvändig
som ANDAS

lämna och vånda

KÄRLEKENS MER
alltid mer

LYFTLAGEN SOM BÄR OSS

"Som om Gud är det som smärtar när barnet far illa "

du skriver så jag vidgas i kärlek
får vila mig
i
i din text
är jag buren









2012-11-17

  lodjuret/seglare VIP
Det skulle vara att omyndigförklara människor om man ville påstå att de föräldrar som lämnar bort sitt eller sina barn gör det av egoistiska skäl. Det handlar alltid om ett val mellan att tro sig om att kunna ta hand om barnet och att tro barnet kan få en möjligt bättre tillvaro någon annanstans. Skillnad är det förstås om en myndighet är inblandad av olika skäl till att tro att barnet far illa i den egna familjen, samt om modern blivit våldtagen eller används som surrogatmamma. Det finns naturligtvis kvinnor och män som tar livet av barn som fötts och uppnått en viss ålder. Det är tragiska fall i vilket fall som helst. Jag är själv emot abort, men jag strider inte för som abortmotståndare gör bara för det. Jag har helt enkelt en kluven inställning mot abort. Dessutom är det utpressning att påstå att bara folk som tror på en viss person eller har en viss tro hamnar på en viss plats efter sin död. Jag tror inte på gud, men om det trots detta skulle finnas en gud så finns efter döden säkert ingen segregation. Man rår ju inte för vad man tror på eller om man gör det, eftersom tro är en kallelse som måste komma inifrån, inte av rädsla för att inte komma till ett paradis. Om utpressning inte är en framkomlig väg i livet, hur kan det då vara det i döden? Var och en blir väl salig på sin egen tro och sitt eget vägväl. Man kan tro att barnet hamnar i en bättre familj om man lämnar bort barnet, men det är litet av ett lotteri eftersom vi människor lyder under lagar som inte alltid har med logik att göra.
2012-10-28

  Kristina Wallbing
Ja, om det är så så går det att tro. Om Gud är det som skriker i våra hjärtan. Skriket är ur det goda - Gud i oss - som inte står ut med lidandet, efter som det inte är vårt rätta väsen. Jag läser just nu en mycket bra bok av Desmond Tutu "Om godhet". Han skriver: "vi är stämda i godhetens tonart. Det är vårt innersta väsen. Varför blir vi annars så upprörda över det som är orätt. Normen är godhet".


2012-10-28

  Larz Gustafsson VIP
Det finns mödrar som mördar. Det kallas abort.
Men Bibeln talar om att även om en mor skulle överge sitt barn så överger Gud inte Sina, d v s de som tror på Jesus.
Gud är trofast. Det har jag fått uppleva. Ofta! Och jag är en besvärlig person, en sådan som behöver MYCKET nåd och tålamod...
2012-10-28
  > Nästa text
< Föregående

korpfjäder
korpfjäder