Hon vandrade in i mitt liv
väckte mig ur min slummer.
Hon var den som fick mig att le.

Hon gav mig kärleken jag behövde
behövde den som allra mest.
Hon var den som fick mig att ge.


Hon var den enda
gudasända
räddningen i nöden
räddningen från döden


Vår tid tillsammans blev kort
men hon rörde djupet i min själ.
Hon var den som fick mig att söka.

Jag blir aldrig mer den jag var,
jag har blivit mycket starkare än så.
Hon var den som lät mig försöka.


Hon var den enda
gudasända
räddningen i nöden
räddningen från döden


Jag är närvarande i nuet
drömmer ej mer om det förgångna
Hon var den fick mig att vakna.

Men nu har hon rest sin väg
och kanske ses vi aldrig igen.
Hon är den som fått mig att sakna.


Hon var den enda
gudasända
räddningen i min nöd
vägen bort från död.




© Boa Berg
1999-02-20
2012-10-31