Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Poetisk anarki.


Trasig metafor



Rider igenom kväll av skuggor
på sadel av solkat guld.

Allt omkring andas i tunga
suckar som blåst emot granit.

En fågel hojtar ute i sommarnatten.
Blå vågor genom Västerlandets själ.

Livet är en svängdörr -- från
det ena Icke-Varat till det andra.

Eller, - kanske det finns liv i
mäktig Rikedom, därutanför...?

Jag har bara hamnat i kläm
mellan skumma metaforer.

Tårar av grön is klirrar
mot mina nyckelben.

De river upp trådar i min
tunna blus av polyamid.




Fri vers av Marianne Räf
Läst 341 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-10-31 20:58



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Marianne Räf
Marianne Räf