Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En solig eftermiddag i rumstiden

Bakom den tio meter långa katten står han och undersöker marken under sina fötter.
Ett sisyfosarbete.
Han ropar därifrån då och då och meddelar sina nyvunna insikter.

Vi som sitter i solen på hitsidan nickar överseende.
Till slut ropar någon tillbaka:
Men du står ju aldrig på marken du beskriver!

Katten är borta.




Prosa av Jan Simonsson
Läst 345 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2012-11-02 12:47



Bookmark and Share


  Minkki VIP
hm, den här kräver en funderingspromenad...
2012-11-06

    ej medlem längre
Min första tanke var: här beskrivs känslan av att hitta på och fantisera.
Rätt eller fel är egalt men sant är att texten fick mig att le och fundera.

2012-11-02
  > Nästa text
< Föregående

Jan Simonsson
Jan Simonsson

Mina favoriter
vunnen