Alkoholism liknar andra missbruk
på det viset att man råkar glömma bort
sin belägenhet inne i affären.

Automatiskt lägger man handen
på de varor som lockar, det är först
när man tar sig själv på
bar gärning med handen i syltburken
som handen tillfälligt hejdar sig.

Men det är bara formellt, efter en sekund
eller två har man blivit senil igen
och hanterar sitt missbruk
efter invant mönster.

Eftersom ögonen är dolda i
en spännande bok
så märker de aldrig hur handen går
mellan godispåsen/flaskan/bakelsefatet
och munnen.

Man märker inte ens
att den handen vänder bladen
i boken, så spännande är den.